Förlagschefen gillar kata!
Per är idag chef på Hjemmet Mortensen AB som ger ut sju tidningar och en webbplats. Däribland finns Utemagasinet, Åka skidor och Din Teknik. Karriärtoppen är nästan nådd, vill säga… Men Per slutar inte ta utmaningar.
”Jag gillar utmaningen att lära mig en ny kata (förutbestämt rörelsemönster)”, säger han. ”Men även alla typer av kumite (fight) är också väldigt roliga”, fortsätter Per.
Började vid 17 års ålder
Per är 45 år och sedan 20 år tillbaka ihop med Margareta. Deras gemen-samma son Wille är åtta år gammal. Per var själv 17 när han började träna karatestilen shotokan upp till andra kyu (brunt bälte med ett svart streck). Sedan fick han jobb, flyttade och slutade med karate.
”Nu när jag har börjat igen tänker jag hålla på resten av livet. Det finns ingen träning som är roligare”, försäkrar han.
På Gojukai Seinan KK blev han uppmärksam genom en vän som gick på dagträningen. Nuförtiden tränar Per karate tre gånger i veckan: två gånger på dagen vid Fridhemsplan och en gång på kvällen vid Aspudden.
”När jag har tränat på dagen, kan jag göra annat på kvällen”.
Gillar äventyr
Och Per har verkligen mycket annat för sig förutom att umgås med familjen. Han paddlar havskajak, hojar mountainbike i skogen, åkte mycket skidor och springer gärna.
”Chefen har anmält mig och resten av ledningen till Midnattsloppet i sommar”, avslöjar Pelle – som hans kompisar och kolleger kallar honom för. Det han gillar bäst förutom karate är att resa för att verkligen uppleva något.
”Sol och sand står jag bara ut med korta stunder”, påpekar han med självklarhet.
Äventyret lät i alla fall sommaren 2006 inte länge vänta på sig, när Pelle och två kompisar paddlade kajak längs grönländska västkusten. Plötsligt dök en 15 meter lång knölval upp tre meter från deras kajaker.
”Gissa om vi blev skraja!?”
Klarar jobbet bättre med karate
Senaste gången Per graderade var i oktober 2006. Då klev han upp till femte kyu (grönt bälte med ett brunt streck). Just nu kämpar han med kata Tensho.
Det är dock inte bara utmaningen som lockar Per att träna karate, utan han vill bli starkare både fysiskt och psykiskt.
”Träningen gör att jag mår bra. Så klarar jag mer på jobbet och orkar mer på fritiden. Annars blir jag rastlös och irriterad”.
Även hans familj ser gärna att Per fortsätter med karate:
”Maggan gillar att jag håller i gång och att jag har blivit mer intresserad av karate med åren”.
Karate verkar alltså i Pelles fall ge honom mycket av det han tycker mest om: utmaningar, styrka för jobb och fritid, samt en glad familj.
Text/bild Konstantin Cosmin Irina, maj 2007