Tack vare bidrag från Idrottslyftet kunde 17  Seinan-karatekas träna tillsammans, dock inga killar denna gång.

Vi träffades strax före kl 10.00 i receptionen på Bosön, eller i caféet eller den andra receptionen eller så…

men vi kunde i alla fall starta träningen allihop tillsammans (utom hon som kom senare, men det gick också bra till slut – Tack Enduro-folket).

 

 

 

Vi startade med kumite, tävlingsvarianten och Jiyu-kumite.

Det är inte lätt i början att komma nära om man är van att hålla avstånd,

men när Sempai Elena fördjupade sig i poäng-varianten med det yngre gardet

lyckades undertecknad och de något äldre ändå skapa en viss närhet till varandra (särskilt med Empi).

 

Efter första passet skulle Seglarna ta över lokalen för ett fyspass och vi skulle se vem som kunde äta mest från buffén.

Just den här dagen var det ovanligt livligt på Bosön med ett myller av glada barn som hade friidrottsläger, så restaurangen var i det närmaste fullsatt.

Vi hann också kolla in stora idrottshallen med löparbanor, box-säckar,  höjdhopps-ställning och mycket mer innan det var dags för andra passet med kihon, kata och sai.

 

 

 

Kata är klurigt vare sig man är 11 år eller 55, eller något däremellan,

och så såg också sammansättningen på deltagargruppens åldrar ut.

Det är bara en av alla fina saker med karate, att man kan träna tillsammans med kompisar i alla åldrar.

Jag hoppas självklart att ungdomarna ska välja att stanna kvar i klubben mycket längre än till 55, och ville även visa under vår dag tillsammans hur otroligt mycket olika saker som ryms inom karate-träning.

Tyvärr har jag inget bild-bevis på vår Sai-träning, men ingen fick hål i dräkten i alla fall ; )

(Vet Du inte vad Sai är? Fråga någon som var med!)

 

 

 

Efter andra passet hade vi macka-paus och frågesport. Ingen hade alla rätt men Gunilla hade faktiskt bara ett slarvfel och får anses vara den moraliska segraren.

 

Japp, sedan körde vi Bunkai med nedtagning och fallteknik.

Man kan falla även utan teknik, men det är inte att föredra.

 

 

 

 

 

 

 

Trots gräsliga bilder hoppas jag att alla hade kul och kanske lärde sig något också, kanske rent av något specifikt för Goju Ryu.

Det är bara att konstatera att Seinans medlemmar kämpar bra och är ett himla trevligt sällskap en lördag i november (också)!

 

Stort tack till Idrottslyftet som gjorde denna satsning på ungdomar och jämställdhet möjlig.

/Emma