Intervjun nedan med Saiko Shihan Yamaguchi gjordes i Karlskoga 2005 på det europeiska lägret för Gojukai av Sempai Emma. Den ingår i en artikel om lägret som publicerades i nättidningen ”BudoMagazine”, dit det finns en länk under Senaste nytt.

– Saiko Shihan började sin karateträning vid åtta års ålder, men när insåg Saiko Shihan att det var detta han skulle viga sitt liv åt?

– Sedan jag avlagt examen vid Nihon University 1969, blev jag instruktör på heltid i Goju-kai Hombu Dojo. 1975 startade jag min egen Dojo och det var början på mitt liv och min karriär inom Karate.

– Var det naturligt att axla detta ansvar eller funderade Saiko Shihan på något alternativ?
– På universitetet var mitt huvudämne filmkonst, så det var naturligt att jag tänkte mig en framtid inom det området. Men, eftersom min far Gogen Yamaguchi hade talat om sin hängivenhet för Karate-do alltsedan jag var en liten pojke, hade jag ändå en föraning om att det kunde vara vägen också för mig.
Jag ångrar inte att jag ändrade riktning i livet.

– Gojukai har genom Kaiso Gogen Yamaguchi och Saiko Shihan utvecklat såväl tekniker som träningsmetoder. Andra organisationer inom Goju-ryu har valt att bevara och närmast konservera sitt ursprung. Var detta något som Kaiso Gogen Yamaguchi diskuterade?
– Innan Sensei Gogen Yamaguchi träffade Sensei Chojun Miyagi hade han redan lärt sig Okinawa-te från en Okinawabo. Han hade också studerat andra Budoarter.
Förutom det han lärde sig från Sensei Chojun Miyagi (bland annat utforskade han själv fri kumite med entusiasm) funderade Kaiso Gogen Yamaguchi på ett eget träningssystem. Det skulle innehålla hans egna träningsmetoder, både tekniska och andliga, för att ytterligare sprida Karate-do.
I sitt sökande efter vägen (Do), fortsatte också Sensei Gogen Yamaguchi sina studier av olika andningsmetoder, yoga, Shinto och andra religioner.
Det föll sig naturligt att Sensei Gogen Yamaguchi utvecklade Goju-ryu Karate-do i en annan riktning än de traditionella träningsmetoderna.

– Hur tänker Saiko Shihan om detta val?
– Min syn på Karate-do står i samklang med min fars. I dag tränar vi Karate-do oavsett ras, nationalitet, kön eller ålder. Med dessa olika bakgrunder och olika sociala miljöer finner jag det naturligt att både träningsmetoder och synen på träning förändras och utvecklas.

– Saiko Shihan har sina elever, organisationen som kräver många resor och allt administrativt kontorsarbete utöver sin egen träning. Var finner Saiko Shihan inspiration och energi att utöver detta också vara innovativ för att utveckla Gojukai Karate-do?
– Gojukais träningskoncept och struktur är inte till enbart för mig personligen. Med så många olika fysiska förutsättningar och personligheter tycker jag inte att det passar med ”robotträning” i Goju-ryu Karate-do. Med ”robotkarate” menar jag att all träning och alla aktiviteter ska vara likriktade.
Jag älskar Karate-do. Eftersom jag älskar det är jag intresserad av alla dess möjligheter.
Hård och svår träning är förstås värdefull. Men också träning som man kan ta till sig bit för bit leder till betydande framsteg.
Den tränandes föresats och prestation går kanske inte alltid jämnt upp. Men om man kan ha som ett av sina mål att tycka om träningen, att ha roligt, blir träningen i sig värdefull.
För mig betyder ”Go” och ”Ju” att det skall finnas en balans i allting.

– I IKGA:s stadgar står som mål att vi bl.a ska ”…promote international friendship among it’s members through the training of Karate-do and to help cultivate the character of the youth in the world so as to contribute to the promotion of world peace…”.
När Saiko Shihan reser på seminarier och tävlingar världen över, tycker Saiko Shihan då att vi genom Karate-do närmar oss varandra över gränserna?
– Personligen anser jag att alla länder närmar sig varandra, men jag känner också jämlikhet och gemenskap genom Karate-do.
Liksom familjen är den minsta enheten för kärlek och tillit, önskar jag att också Goju-kai ska vara en enhet av kärlek och tillit. Våra rötter går gemensamt tillbaka till Sensei Gogen Yamaguchi, och i denna anda vill jag verka som Saiko Shihan.

– Det kan tyckas att vissa elever uppfattar ovanstående mål för organisationen som ouppnåeliga. Hur är tron på att genom Budo förändra världen i Japan och skiljer den sig från övriga världen där vi saknar det historiska arvet?
– Jag lever inte i illusionen att alla instruktörer har samma synsätt som jag vad gäller dessa frågor, det är heller inte nödvändigt.
Emellertid ska instruktörer inte bara lära ut tekniker, de ska också utveckla sina elevers karaktär, med andra ord: de är också ledare. Karateundervisningen ska inte enbart beröra elevens tekniska utveckling, instruktören har också skyldighet och ansvar att utveckla de olika individernas personlighet genom välkomnande, artighet och tillit under träning och andra aktiviteter. Kampkonster är en kombination av Bujutsu och stridstekniker; genom att studera olika arter av vägen (Do) förbättrar man sin personlighet. Förtroendet och lyhördheten mellan lärare och elev utvecklar också instruktörens karaktär.
I Japan utvecklades Budo ur Bujutsu i en tid av stora samhällsförändringar, men det betyder inte nödvändigtvis att Budo kan förändra samhället. Men om individer genom Budo har gemensamma värderingar och kan leva upp till dessa under tävlingar, seminarier och i olika sociala sammanhang har vi redan där åstadkommit något stort. Jag tror att det kan vara ett steg på vägen i kampen för världsfred.
På japanska säger man att ”en lampa lyser upp ett hörn” (ittou shougu). En lampa lyser upp ett mörkt hörn, men om lampan lyser starkare och förenar sig med andra lampor kan de i framtiden lysa upp hela samhället.

– Även i Sverige finns i dag ett brett urval av Budoarter. Vad tycker Saiko Shihan är den viktigaste gemensamma nämnaren för oss Budoutövare?
– Jag tror att det är vägledningen genom livet.
Är man kapabel att försvara sig själv är man också kapabel att försvara sin familj, sina vänner och bekanta; detta har ett starkt samband med att kunna försvara sitt land och samhället.
I Sensei Chojun Miyagis undervisning talar han om en sann Budomästare, ”Bli inte attackerad av andra. Attackera inte andra. Principen skall vara fred utan incidenter.”
Här refereras till en person som blivit stark både fysiskt och psykiskt, som inte blir kritiserad eller anklagad av andra, som är omtänksam, älskar lugnet och som, när problem närmar sig, snabbt kan lösa dem som om inget hänt.

– Förhoppningsvis ska Karate-do vara vägen genom ett långt liv. Hur har Saiko Shihan förändrat sin egen träning genom åren?
– Min egen träning har utvecklats för att passa min ålder. Nu för tiden tränar jag övervägande ”Ju” (mjuka tekniker) och lägger vikten vid andningen. Jag uppskattar också träning baserad på meditation.
Min syn på betydelsen av Karate-do har dock inte förändrats genom åren.

– Kata Sanchin och Kata Tensho är grundläggande inom Goju-Ryu. Vill Saiko Shihan kommentera de viktigast elementen i dessa andningskator?
– Teknikerna aktiverar muskler och ligament genom andningen. Utövaren kan balansera inre organ, gripa tag i sin medvetandeström samt försöka få ett flöde mellan anden och den yttre världen. Med andra ord, man blir ”en människa av himmel och jord” (tenchi-jin).

– Finns det någon speciell erfarenhet Saiko Shihan vill dela med sig av till Sveriges Budokas?
– När vi har våra Karate-gi, sitter i Seiza och bugar mot varandra. Då känner jag att detta skulle kunna vara den sista gången i livet jag möter mina elever. Jag menar att man ska bemöta varje människa som om det vore sista gången man sågs, vara ödmjuk och verkligen försöka ge av sig själv. Vem vet, du och jag kanske aldrig ses igen.